skip to main | skip to sidebar

In omnia paratus

Profane and sacred memories


onsdag 29 oktober 2008

I den bästa av världar

Om jag fick bestämma skulle människor på gatan väldigt sällan, men då och då, vända sig om och viska till varandra med skräckblandad förvåning: ”Titta, där går en man utan hatt!”
Upplagd av Tea kl. 23:17

1 kommentar:

Anonym sa...

Takk fyrir ahugaverd blog

16 januari 2010 kl. 14:30

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2011 (2)
    • ►  februari (1)
    • ►  januari (1)
  • ►  2010 (21)
    • ►  december (1)
    • ►  november (1)
    • ►  oktober (3)
    • ►  september (2)
    • ►  augusti (1)
    • ►  juli (4)
    • ►  juni (2)
    • ►  maj (2)
    • ►  april (1)
    • ►  mars (3)
    • ►  januari (1)
  • ►  2009 (127)
    • ►  december (2)
    • ►  november (3)
    • ►  oktober (8)
    • ►  september (19)
    • ►  augusti (21)
    • ►  juli (7)
    • ►  juni (13)
    • ►  maj (3)
    • ►  april (10)
    • ►  mars (12)
    • ►  februari (12)
    • ►  januari (17)
  • ▼  2008 (77)
    • ►  december (10)
    • ►  november (14)
    • ▼  oktober (15)
      • I den bästa av världar
      • Jag har varit här förut
      • Ut flykt
      • Så länge det lyser mittemot
      • Jesus, Mary and Joseph
      • Tant Gredelin
      • Vargtimmar
      • Motorcycle Boy
      • Right up my alley
      • Jump street, Scocco och bodybuilderbyxor
      • Högtidlig förrättning
      • Om arternas uppkomst
      • Norén, akt 2
      • Getting biblical
      • I en källare med öl
    • ►  september (11)
    • ►  augusti (6)
    • ►  juli (8)
    • ►  juni (13)
  • ►  2007 (2)
    • ►  augusti (2)

Sök