Bokklubben har ofrivilligt hamnat på en kallmatsrestaurang med plaststolar på Kungsgatan. P känner sig säker på att ungdomarna som belamrar den ouppvärmda uteserveringen har opium i vattenpiporna. Dessutom är han besviken på att stället saknar utskänkningstillstånd. Efter en snabb genomgång av Fowles Magus skyndar vi därför vidare till en irländsk bar som åtminstone har en dekorativ bokhylla och öl.
Efter att gruppen demokratiskt fastslagit några grundregler för vårens läsning, meddelats nästa bokval och slentriangrälat om Austens författarskap och Liftarens guide till galaxen kommer vi osökt in på vår barndoms mest förbjudna böcker.
Samtliga av klubbens kvinnliga medlemmar minns sig ha lånat, smusslat ut och smygläst Hans-Eric Hellbergs böcker Kram, Puss och Love love love. Jag minns dem som alla 70-talisttjejers gemensamma hemlighet, J som högst generande, men lika spännande sexualupplysningsmaterial och A hävdar efterkonstruerat att hon redan i unga år genomskådade böckernas oförlåtligt manliga perspektiv. P är trollbunden. Han har aldrig hört talas om fenomenet och bryr sig inte ett dugg om nedärvda patriarkala strukturer eller könsperspektiv. Han vill bara veta mer om de där tjejerna som dansade topless på den öde ön.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar