Jag har börjat vänja mig vid saker. Som hur han luktar när han lyfter mig. Sött av piptobak och tvål. Hur han varken riktigt tittar eller blundar. Och hur arméunderstället ger små stötar mot min mun.
Bara nästan har jag vant mig vid kylan ifrån fönstret. Vid hur tung han är över halsen. Och hur ängsligt han pratar när han sover.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar