Vi har åkt så långt att asfalten tagit slut och solen nästan helt slutat upp med att gå ned. Här kan man se flera mil över skogen och vattnet och det är något i luften som gör andetagen lite lugnare och samtalen lite tystare.
Men bäst av allt är nog ändå det faktum att vi får bo på hotell. Jag fullkomligt älskar att bo på hotell. Att lakanen är bländvita och manglade. Att man får slänga handdukarna på golvet när man har duschat. Och att man liksom både är hemma och på upptäcktsfärd samtidigt. Dessutom får man äta frukost med små små marmeladburkar när man vaknar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar