skip to main | skip to sidebar

In omnia paratus

Profane and sacred memories


tisdag 22 september 2009

Aerodynamik

All sorg har jag dansat ur kroppen ikväll. I mörkret vid korsningen har jag stått med en ny vän och pratat som om vi känt varandra längre. Det känns som om livet börjar om ikväll. Som om allting tar fart och lyfter lite från marken. Som om jag leviterar. Några få millimeter bara. Från golvet.
Upplagd av Tea kl. 20:30

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2011 (2)
    • ►  februari (1)
    • ►  januari (1)
  • ►  2010 (21)
    • ►  december (1)
    • ►  november (1)
    • ►  oktober (3)
    • ►  september (2)
    • ►  augusti (1)
    • ►  juli (4)
    • ►  juni (2)
    • ►  maj (2)
    • ►  april (1)
    • ►  mars (3)
    • ►  januari (1)
  • ▼  2009 (127)
    • ►  december (2)
    • ►  november (3)
    • ►  oktober (8)
    • ▼  september (19)
      • Taxicab confessions
      • Dagsvärk
      • Aerodynamik
      • På väg hem till dig
      • Absolution
      • Villervalla
      • Balettsöndag
      • Katter
      • ...och några till
      • Årets sista sekunder sommar
      • Lågklackat
      • Föraning
      • Välkommen hit!
      • Motvilligt farväl
      • Besök från fastlandet
      • Spilld mjölk
      • Kvällsmat
      • Blå bär och choklad
      • Hjalmar, encore
    • ►  augusti (21)
    • ►  juli (7)
    • ►  juni (13)
    • ►  maj (3)
    • ►  april (10)
    • ►  mars (12)
    • ►  februari (12)
    • ►  januari (17)
  • ►  2008 (77)
    • ►  december (10)
    • ►  november (14)
    • ►  oktober (15)
    • ►  september (11)
    • ►  augusti (6)
    • ►  juli (8)
    • ►  juni (13)
  • ►  2007 (2)
    • ►  augusti (2)

Sök