S och jag åker hela vägen ut till Gärdet för att se filmen om Knutby. Den är precis vad man kunnat vänta sig. Halleluja med hopknipna munnar. Glasartade blickar och Myresjövillor. Jesusfruar. Mord. Fruktansvärda kläder.
Förutom en del predikningar om syndpåkallad cancer och sex (your basics, liksom) innehåller filmen inget nytt. Men framför oss sitter en dam med en handväska formad som en gigantisk, blommig tekanna. Det, om något, känns nyskapande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar