skip to main | skip to sidebar

In omnia paratus

Profane and sacred memories


söndag 9 november 2008

Profetia



Rummet är fullt av den mest underbara musik jag någonsin hört. Om himlen finns så är det precis så här det låter där. Och precis så här ligger de uppståndna lyckligt utslagna mitt på golvet. Blundande. För trötta för att dansa. Men alldeles rusiga inombords.
Upplagd av Tea kl. 13:43

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2011 (2)
    • ►  februari (1)
    • ►  januari (1)
  • ►  2010 (21)
    • ►  december (1)
    • ►  november (1)
    • ►  oktober (3)
    • ►  september (2)
    • ►  augusti (1)
    • ►  juli (4)
    • ►  juni (2)
    • ►  maj (2)
    • ►  april (1)
    • ►  mars (3)
    • ►  januari (1)
  • ►  2009 (127)
    • ►  december (2)
    • ►  november (3)
    • ►  oktober (8)
    • ►  september (19)
    • ►  augusti (21)
    • ►  juli (7)
    • ►  juni (13)
    • ►  maj (3)
    • ►  april (10)
    • ►  mars (12)
    • ►  februari (12)
    • ►  januari (17)
  • ▼  2008 (77)
    • ►  december (10)
    • ▼  november (14)
      • Walk in the park
      • Sockerchock
      • Minnen mellan luckorna
      • Hallå hela pressen!
      • Strange encounter
      • En förlorad film
      • Profetia
      • Pas de deux
      • Multitasking
      • Sista beställningen
      • Road trip
      • Pennfajt
      • Oanad kapacitet
      • Jourhavande rågfältsväktare
    • ►  oktober (15)
    • ►  september (11)
    • ►  augusti (6)
    • ►  juli (8)
    • ►  juni (13)
  • ►  2007 (2)
    • ►  augusti (2)

Sök