En annan dag

Staden är öde, så när som på en man i pälsmössa som promenerar på godsspåret vid industriområdet. E och jag stirrar mot den tomma korsningen utanför caféet. I minusgraderna vid det snösprayade fönstret minns vi oss långt bort från den pentekostala 70-talsarkitekturen. Till ryska poeter i Dublin. Till ulltapetserade väggar vid kusten. Och till katedraler så vackra, att vi kunde ana Gud.